Gropen

Jag flytta sjuttitvå
O när nu jag hälsar på
Är det så jag nästan börjar grina
Jag vill grina när jag ser
Hur dom inte finns där mer
Dom minnenas kvarter som var mina
Där kom jag till och jag såg dagens ljus
Där växte jag opp där höll tillvaron hus
Nu är min barndom försvunnen för gott
Den ligger i gropen i bolagets brott

Vi lever allihop
På kanten av en grop
Som bara växer
Vi lever allihop
På kanten av en växande grop
Den växer och vi ser
Hur den bara vill ha mer
Den sväljer våra minnen
Och hotar våra sinnen
Vi lever allihop
På kanten av en växande grop

Där var Blåbands Lasses kåk
Där var Tarzan i New York
På Roxys matin o där var macken
Där man tanka sin moped
O om nån flicka följde med
Kunde man få va ifred bakom baracken
Nånstans därinne bakom staketet
Mötte vi Röda Zora på biblioteket
Alla drömmar vi drömde på Folkets hus
Alltihop har nu slagits sönder till grus

Jag är min faders son
Men jag flytta härifrån
För att jag ville söka mej nåt annat
Inte var det lätt
O fast han sa jag gjorde rätt
Ville han nog på nåt sätt att jag stannat
Men han önska mej också bättre alternativ
Än kärlkramp som tack för ett långt arbetsliv
Ändå var det han som gav mig dessa ord
Låt aldrig gropen få växa inombords