Ålefeskarns Vals

När som Brofjorden svallar och brusar
Då står en fiskares längtan dit ner
Men inga metklampar längre jä krusar
För inga ålskinn till prejeln dom ger
Med några metmaskar käckt under armen
Och med en skjorta så flejen i hals
Och med ett hjärta som klappar i barmen
Jä sjonger Ålefeskarns vals

De va en gång jä skulle ut å feska ål
En krok som va å stål
Jä hade lånat Birger Bengtssons gamle båt
Men de va höl i bönn så jä ble våt
Då fick jä syn på Andreases pråm
Den har ju alltid gått i lån
Fast hes och skrövlig i min hals
Jä sjonger Ålefeskarns vals

Jä tog åltiner med mej förstår i
Å dom jä kastade handlöst i sjön
Å då jä sa för mej sjöl att här har di
Nånting att roa er med där på bönn
Och sedan rodde jä sakta mot vågen
För någon brådska det var inte alls
Jä var så livad och glad uti hågen
Jä sjongde Ålefeskarns vals

Om en stund for jag dit för att titta
Om det i tinan nån ål krupit in
Och då jag rodde så sakta och hitta'
Om blott en halvtimma åltinan min
Och då jag tänkte; här får jag till huset
Coh då så knäppte jag min overalls
Men sen så spotta jah ut ljunglövssnuset
Och sjongde Ålefeskarns vals

Kommen hem flådde jag allihopa
Det var ett flåarbete som Ni förstår
Men vill man leva så får man ju jobba
För om man latar sej inget man får
Så jag får nog feska ål till ja stupar
För annars tjänar jag ingenting alls men när
Jag fått mej en tre fyra supar
Jag sjunger Ålefeskarns vals

De va en gång jä skulle ut å feska ål
En krok som va å stål
Jä hade lånat Birger Bengtssons gamle båt
Men de va höl i bönn så jä ble våt
Då fick jä syn på Andreases pråm
Den har ju alltid gått i lån
Fast hes och skrövlig i min hals
Jä sjonger Ålefeskarns vals