Knarkaren

Jag minns den mannen som igår, han hade shorts och tovigt hår
Han var en knarkare som kom till våran klass
Han prata snus och knark och sprit och hur man kunde trilla dit
Och vikten av att ha en som han sa, kompass

Han hade varit en tolvårig pojke
Precis som vi som spel dator och boll
Han var en flickfavorit och i skolan
Ett slags geni, men inget sånt spelar roll

Han hade smakat, bara smakat på en svamp, sen var han såld
Och en slav i narkotikans våld
Det blev en ständig jakt på hasch och det var knivrån efter cash
Det var rektala påsar hit ifrån Berlin

Han kom i gäng, han tog sig upp, han gjorde årtiondets kupp
Och blåste bossen på en billast kokain
Och det var vapen och vita kostymer och gul Ferrari och mousserande vin
Och det var stålar och brudar och vänner i varje bar och i musikindustrin

Och fröken sa: "Det där kan kanske tyckas låta bra"
Och då svarade knarkaren ja
Men sen sa hon: "Förstod du snart att knark var skräp för dig?"
Då svarade knarkaren nej

Han visa bild på sin pistol och på sin fru i kort kort kjol
Och det var fler än jag som ville va som han
Men fröken sa: "Det räcker så" och så fick knarkarn lov att gå
Men det var fler än jag som grät när han försvann

Och vi sa stopp, stanna kvar och vi stod upp på varsitt bord
I stöd för opium och mord
Och så såg vi mot dörren där knarkarn stod kvar, han log
Och våra barnhjärtan slog

Han hade varit en tolvårig pojke
Precis som vi som spelar dator och boll
En liten tolvårig tönt utan mening och mål med sitt liv
Men inget sånt spela roll

Han hade smakat, bara smakt på en svamp och så var det klart
Och på sikt blev hans liv underbart