Amerikaresan

Min koffert den står packad
För att resa till fjärran land
Nog känns det bra besvärligt
Att vara en vandringsman
Ja det känns både dumt och svårt
Att än en gång från Sverige resa bort
Ifrån en vacker flicka
Som jag aldrig glömma kan

Amerika är den stranden
Där min farkost lägger i land
Och där i de friare landen
Jag min lycka söka skall
Första gången jag henne fann
Fyra år för mig försvann
I sjukdom och i strävan
Som mången möta kan

Farväl nu mitt älskade fäderneland
När jag en gång lämnar dig
För att vara en slav och med mössa i hand
Nej ej längre lyster mig
Nej till det friare längtar jag
Till en ärlig och rättvis lag
Som gör rik och fattig lika
Och för pengar ej säljer sig

Farväl mina släktingar och kära
Ni som viljen mig så väl
Och alla som jag känner
Jag bjuder er farväl
O du skog o du berg o du dal
Som varit min barndoms sal
Och i hyddan där jag slumrat
Och drömt min barndoms dröm

Farväl min älskade moder
Gråt ej fäll ej någon tår
Glöm hellre bort att jag är dig kär
Att jag långt uti fjärran går
Bed hellre en bön för mig
Att herren vare på min stig
Så skall han säkert hjälpa mig
När jag en gång lämnar dig

Farväl min älskade flicka
Lev lycklig men ej glöm
Att över havet en hälsning skicka
Och mig uti minnet göm
Dyra löften vi varandra gav
Vill du bliva mitt stöd och min stav
Men om du ditt löfte sviker
O lev lycklig önskar jag