Långåmordet

En visa vill jag sjunga
Den är alldeles ny,
Den handlar om ett mord
Som begåtts i långå by.
I vackra härjedalen
Där landsvägen drar fram,
En ensam kvinna bodde
Helt lugnt vid ljusnans strand.
 
En fånge kommer vägen
Han har så mörk uppsyn,
Hans ögon blickar kallt
Och de söka icke skyn.
Han kommer ifrån fängelset
Har åtta år uttjänt,
På nya brott funderar
Nu har han ett uttänkt.
 
Han fram till torpet kommer
Där kvinnan ensam bor,
Och går så in i stugan
Se god afton kära mor.
Jag är en fattig vandrare
Kan ni mig låna hus,
På golvet kan jag ligga
Tills det blir dagens ljus.
 
Och kvinnan honom lovar
För natten stanna kvar,
Och sedan fram på kvällen
Madrassen in hon tar.
När sedan hon har bäddat
Åt denna hemska gäst,
Hon går då sen till vila
När aftonbön hon läst.
 
Och sedan hon insomnat
Nu fången smyger fram,
Och stryper denna kvinna
Och gömmer i en säng.
Och när han sammanplockat
Allt vad han kan få fatt,
Han låser sedan dörren
Och går där samma natt.
 
Och nu så blev han jagad
Liksom de vilda djur,
Tills slutligen han fängslades
Och sattes uti bur.
Nu sitter han i bojor
Och inom lås och bom,
Nu sitter han i bojor
Till dess han får sin dom.
 
Nu vill jag sluta sjunga
Om detta hemska mord,
Och lyssen männskor alla till
Dessa enkla ord.
Ack denna fromma kvinna
Hon fick ett rysligt slut,
Hur ödets lotter falla
Kan ingen räkna ut.