Jämtlandssången
Triakel
3:14Med sorgsen röst och stämma Jag nu framföra må, Vad som här haver timat Och här måst försiggå. I undersåkers socken På vällista fjäll, Där dog en liten flicka Dock lyckelig och säll. Ledsagad av sin fader Bort till en fäbodvall, Och uti många dagar Hon skötte där sitt kall. Hon från sin moder reste Och inåt skogen for, Men folket henne sökte Fast allt förgäves var. Sex år var denna flickan Som nu omtalad är, Av flera hundra männskor Hon efterletad var. I stora vida skogar Som genomsökta blev, Men stod ej till att finna Förrn vintern inne var. Där var då tvenne gossar Som voro ut på jakt, De foro uppåt fjället Att skjuta riporna. De genast fingo skåda Där lite kläder låg, Som djuren sönderrivit Samt några ben kvarlåg. Där var en liten telning Så lydig och så glad, Och den som henne kände Till henne kärlek bar. Hon hade börjat läsa Och uti skolan gå, Men mången blomma vissnar Förrän hon mogna får. Och käraste föräldrar Ett bud jag sänder er, Sen eder noga före Ty världen farlig är. Men jag i himlen väntar En gång få möta er, När sista aftonsolen För eder har gått ner.