Sunnas Hädanfärd

När minnet av det forna bleknar bort 
Gallras gudshus och byar 
Inget ljus nu skina ner på Er
Naturen ger och tar vad Hon vill ha 

Urkraften från bäcken nu förlorad 
En ström av ockra och död 
Från ett evigt mörker hörs ett skri 
Ett skri ifrån svårmodets måne

När allt begynte, då skuggan sörjde 
När ord och sånger blivit bortglömda 
När envar gräver sin dunkla grav 
När drömmar kvävs av den gråa solen

De sju haven lyfter sig över molnen 
Ljuset som gav liv, nu borta 
Ett kvävande mörker likt tusen ulvars käftar 
Hand i hand under jordens bortgång

En döende sol 
Horisonten så grå 
Ett liv utan tro 
Stillhetens vrå 

Se hur vår stjärna 
Med en klagan avtar 
I denna sista stund 
Där tårar är vår ända dryck 
En nattvard för de dömda 
Skymningsklagosång
Låt oss glömma och välkomna slutet 

O du slukade sky 
Det hopplösa livet 
Blickar med avsky 
Mitt öde är skrivet 
Av blodet ifrån en bortglömd stjärna 

O du slukade sky 
Det hopplösa livet 
Blickar med avsky 
Mitt öde är skrivet 
Av sorgen ifrån en hopplös ras

Se hur vår stjärna 
Med en klagan avtar 
I denna sista stund 
Där tårar är vår ända dryck 
En nattvard för de dömda 
Skymningsklagosång
Dimväggen är nere 
Nu skall jag finna ro