A Distant Glow
Wormwood
5:17Stilla den törst om ändlös sömn Spika mig fast i Sednas kött Svälj ankaret av tid och dröm och allt blir återfött Stilla den lust om ofärd och fördärv Kedja mig fast i Sednas svans Svälj sol som gav oss liv på denna jord Nu skall jag äntligen få ro Nätter så långa, de tycks aldrig ta slut Jag skär genom vågor av förbjudna beslut Oändliga stränder, klippor och skär Ett omöjlig mål i horisonten så skär Stoftmålad dimma, i motljus som bär En vagga av ångest och förlust I vår moders döende barm Mörkret så digert Oändligt och svart Världsalltets himmel Evighetens natt En dimridå av flytande sorger Kosmiskt återförvildande Det bleka skenet av slutet Vi ser nu döden under vår himlapäll Det som en gång var stjärnklart En skugga av forna dar' Nu våldtas universum, av det som finns kvar Våldta universum Du skall blöda för oss Du har bränt upp allt hopp Du slukar tid och rum När inget längre betyder någonting När det inte finns nått mål Jordens mitt på ett ögonblick Pulveriserat i ett stort svart hål Det sista vaga ljuset Som tränger genom natten Ett stjärnfall, ett missfall, en iskall kristall Snälla ge mig ro Låt mig få ro Snälla ge mig ro under Gjallarbron"